Ni som inte är hundintresserade stänger säkert ner min blogg illa kvickt nu! Det har blivit många hundinlägg den senaste tiden, märks det att jag fått tillbaka min motivation både till att träna hund och fota hund?
IgÃ¥r kväll när solen tittade fram mellan regnmolnen passade jag pÃ¥ att ta med mig hund, ryggsäck och kamera ner till fotbollsplanen för att träna pÃ¥ vÃ¥ra nya moment. Momenten var rutan, att hitta rätt vittringspinne och apportering bÃ¥de med träapport och metallapport. Vi provade även dirigeringsapporteringen (”höger apport”) för första gÃ¥ngen ”pÃ¥ allvar”. Superkul hade vi, även om Tinca var lite loj. TvÃ¥ gÃ¥nger under träningspasset blev det platsliggning, och jag hade bestämt mig för att prova ”snoken”. Det innebär att Tinca ska ligga med hakan i marken hela tiden. Vi har tränat det korta stunder tidigare men inte direkt under platsliggningsmomentet. Jag hoppas att Tinca ska bli säkrare pÃ¥ platsen när hon har nÃ¥got att ”tänka pÃ¥”, och att hon inte bara ligger och tänker pÃ¥ hur läbbiga övriga hundar är… Vi ska prova, sÃ¥ fÃ¥r vi se hur det gÃ¥r!
I morse gick vi ner till fotbollsplanen igen och tanken var att vi skulle köra nÃ¥gra skick till rutan och sedan öva lite ”höger apport”, men en av gÃ¥ngerna Tinca kom in i rutan sÃ¥ verkade hon bli stucken av nÃ¥got, för hon blev väldigt irriterad och slog med tassen mot nosen. Sen slickade hon sig mycket och var lite stirrig. PÃ¥ marken sÃ¥g jag nÃ¥got som kröp sÃ¥ jag trampade där innan jag sÃ¥g vad det var. Tippar pÃ¥ att det var en geting fast den sÃ¥g lite för svart ut. Men en stor äcklig fluga kan väl inte ha irriterat henne sÃ¥? Tinca fick springa till rutan nÃ¥gra gÃ¥nger till för att hon inte skulle förknippa momentet med obehag, sedan packade vi ihop vÃ¥ra grejer och gick hem.
 Jag har ännu inte sett nÃ¥got pÃ¥ nosen och hon har inte varit pÃ¥verkad under dagen sÃ¥ det var nog inget allvarligt som tur var. Vet ju bara hur himla dÃ¥lig hon blev av ormbettet förra sommaren… Förresten sÃ¥ har jag fÃ¥tt ormskräck. Jag gÃ¥r och stirrar i dikeskanterna, i gräskanten jämte cykelbanan och i gräset där Tinca leker. Jag har aldrig nÃ¥gonsin haft rädsla för ormar tidigare, men sen förra Ã¥ret vill jag egentligen inte ens lÃ¥ta Tinca springa runt i högt gräs. Men det funkar ju inte att gÃ¥ runt och tänka sÃ¥ förstÃ¥s, hunden mÃ¥ste ju fÃ¥ vara hund. Är ni rädda för ormar?
Ormrädd? JO det kan man säga, tyvärr :???: Såg en orm utanför jobbet för ett par veckor sen och höll på att svimma. Jag backade bakåt samtidigt som jag sa högt till mig själv:
”Det är lugnt Lina, det är okej, lugn nu” :wink:
Finafina bilder på duktiga tjejen!
Psst, skritträning i både vatten och terräng är Kanonbra träning!
Ja, jag är rädd för ormar. Men många av mina rädslor har nog sin grund i min sprutfobi. Och det är ingen enkel rädsla, det är fobi på hög nivå!
Kram, kram!
För egen del har jag inte ormfobi. OK, roliga är de inte, men fobi… näe. Men för hundarnas del börjar jag bli mer och mer nojjig, i synnerhet för den lille som förmodligen har svÃ¥rare att klara ett bett. Tack och lov har vi hittills haft väldigt lite orm där vi bor, och det är ju alltid nÃ¥got att vara tacksam över.
Ingen ormfobi men stor respekt. Har kortisontabletter till Cia i stugan och om vi ger oss ut pÃ¥ lÃ¥ngvandring. Man kan ju inte veta i förväg hur kraftigt reaktion det blir…
Kul att du kämpar på med träningen igen! Dom nya momenten kommer funka galant, dom borde vara mkt roligare och en större utmaning än Lkl1-momenten!
Inte för egen del men mer uppmärksam för hundarna sen Witchy blev ormbiten när hon var ett halvår gammal. Hon tog ingen skada av det i slutändan som tur var men fick stanna över natten på Albano. Har numera alltid cortisontabletter hemma och håller lite mer uppsikt ute. Ser jag orm går jag helt klart åt ett annat håll.
Vad kul att höra att du fått tillbaka motivationen för hundträning. När man inte har det går man ofta omkring med dåligt samvete för att man inte gör tillräckligt med hundarna (tycker jag i alla fall). Själv har jag tappat lite motivationen till vallning ett tag. Vi har ju inga egna får och där vi brukar träna har de inte tid ett bra tag framöver. Var till ett annat ställe och provade för flera veckor sedan men det gick uselt. Vi skulle ha åkt till vårt vanliga ställe följande lördag men då blev det alldeles för varmt. Typiskt, skulle ha behövt en gång till för vårt självförtroende innan långt uppehåll.
lycka till med träningen med Tinca
Hälsn
Cathy