Ztimma i höstlöven (med ett litet strå på nosen).
Vill börja med att tacka för kommentarerna till Vem bryr sig…egentligen? Jag fick upp ögonen för ett par nya personer, vilket sÃ¥klart är jättekul! Det är förstÃ¥s ändÃ¥ mÃ¥nga som jag inte vet vilka ni är, och om det är viktigt att ha full koll fÃ¥r jag väl lÃ¥sa hela bloggen. Och det vore ju trÃ¥kigt… SÃ¥, fortsätt ni att hÃ¥lla er hemliga! 
I lördags var vi nere i stugan och Ztimma fick spÃ¥ra. Husse la ut ett 200-metersspÃ¥r pÃ¥ en äng, med tvÃ¥ vinklar och sex pinnar. Vi skulle prova med pinnar i spÃ¥ret och belöna om hon markerade. Hon skulle ocksÃ¥ fÃ¥ prova att spÃ¥ra i lina istället för i koppel. SpÃ¥ret fick ligga ungefär 40 minuter och under tiden tränade jag lite apportering. Ztimma var lite konstig och kunde lÃ¥ta bli att ta leksaken och istället ställa sig och nosa, och lika flurrig var hon under hela apporteringsträningen. Hennes minne fanns inte med under träningen och ställde till det lite i vÃ¥rt samarbete, exempelvis tycker inte matten att det är okej att Z ställer sig för att nosa pÃ¥ en fläck när matten sagt apport. Vi lyckades till slut med övningarna men känslan av en ”sur” träning fanns kvar. Inte sÃ¥ smart av mig att träna ordentligt innan spÃ¥ret, för den lilla donnans hjärnceller tog nog semester sen.
SpÃ¥ret gick inte särskilt bra, egentligen det första ”bakslag” vi haft sen vi pÃ¥började spÃ¥rträningen. De första 50 metrarna gick hon jättefint och hon markerade de tvÃ¥ pinnarna pÃ¥ första sträckan, belöning i form av korv utdelades. Efter första vinkeln (en mjuk vänsterböj) spÃ¥rade hon okej en bit till, men vid tredje pinnen började hon leta harpluttar. Till en början lät jag henne hÃ¥llas, men efter en bra stund av bajsätande sa jag faktiskt till damen att lägga av. Hon fortsatte spÃ¥ret en stund men sÃ¥g mer ut som att vara pÃ¥ promenad och flurrade runt, och fortsatte sen leta harpluttar. SUCK! Egentligen kanske jag skulle brutit spÃ¥ret, men man vill ju ändÃ¥ lyckas och inte avsluta när det gÃ¥r dÃ¥ligt. Hon spÃ¥rade lite halvbra och gick över övriga pinnar. Ville absolut inte sluta pÃ¥ det sättet utan la sedan ut ett kort spÃ¥r, typ 10 meter lÃ¥ngt med tre pinnar i. Dessa markerade hon (konstigt att dessa dög?) och fick megabelöning.
Tankar om spåret:
– Mycket vilt som vandrat runt pÃ¥ ängen och mycket bajs som störde?
– Överansträngda hjärnceller som inte orkade mer än de första 50 metrarna efter att vi tränat apportering ett tag innan?
– Störde linan henne? Hon trampade pÃ¥ den ibland och verkade inte helt bekväm. Hon hade kanske 3 meters lina att röra sig i, men upplevdes mer som att hon var ute pÃ¥ promenad än att hon lÃ¥g pÃ¥ fint som hon gjort i kopplet.
– PÃ¥verkade vinden? Jag märkte inte av nÃ¥gon vind varken när vi la ut spÃ¥ret eller när vi skulle gÃ¥ det, men som Ulrika sa: Vind finns det alltid.
– Var pinnarna i spÃ¥ret ointressanta? Tror inte det eftersom hon markerade de första tvÃ¥ väldigt fint.
Nästa spÃ¥r vi lägger ska vara kort och motivationshöjande, jag ska tänka pÃ¥ att inte träna nÃ¥got annat precis innan och jag ska fortsätta att träna pinnmarkeringar separat. Det kommer att bli älgkött som belöning, ingen hund kan motstÃ¥ älgkött…
Hej, Ska ni köra Z pÃ¥ viltspÃ¥r sen eller ni ska köra sÃ¥nt vad det nu heter…. som man kör pÃ¥ bruks…. hmmm hittar inte just nu vad det heter men du fattar nog vad jag menar….
Vi har alltid kört pÃ¥ viltspÃ¥r med vÃ¥ra eftersom dom ska kunna gÃ¥ eftersök vid jakt eller olycka osv… men det kanske inte skiljer sÃ¥ mycket träningsmässigt som det du gör?? I början är det viktigt att det inte ligger för länge för dofttunneln fÃ¥r inte bli för liten ibörjan när man tränar in det, sen även att man har lite extra blod ibörjan vid inlärning, kanske du kan gnida in pinnen i leverpastej eller nÃ¥t annat gott som motsvarighet???
Det är bra om dom inte drar i spårlinan utan jobbar systematiskt och ganska självständigt, vi har hela tiden lyckats med att få dragmonster i spårlinan men störda av släpande lina råkar vi aldrig ut för eftersom det är dragmonster vi har.
Det finns sÃ¥ oerhört mycket som pÃ¥verkar träningen, bla hundens Ã¥lder… är hon inne i en period nu när hon växer extra mycket eller nära att börja löpa osv…
Kommer du på nån lösning så skriv gärna ner den så man får följa händelseförloppet, det är alltid spännande med problemlösning.
Löp pÃ¥ gÃ¥ng kanske? Kan fÃ¥ den mest skärpta ungtik att flumma iväg…
Kanske även Ztimma har höstlov(matte kanske avger siit höstlov) hahaha.
Men det går ju upp och ner med allt, så man kan nog inte alltid vänta sig att det ska gå spik rakt upp hela tiden.
Jag tycker faktitiskt att hon är jätteduktig, hon är ju ej så gammal än.
Lycka till i fortsättningen.
Ha en bra vecka och massor av kramar.
Jag skickade en kommentar för en stund sedan, var har den tagi för väg?
Kramar och ha en bra vecka.
Bara en tanke. När jag arbetar med en hund i inlärningsfas försöker jag att aldrig blanda flera discipliner samma dag, kanske inte ens samma tidsperiod, vecka eller mer…
Sen apropå spårets liggtid som nån skrev om, inom bruksspåret är det väl snarare så att en längre liggtid dvs1.5-2 timmar är att föredra då inte spåret flyger omkring i luften utan lagt sig bättre på backen..
Sen upplever jag att Zingel också är disträ vissa dagar just nu, som om könsmognaden redan är på ingång, har aldrig varit med om att någon av mina hundar kommit i könsmognad så tidigt, men de kanske är tidiga med allt våra små stjärnor.. ;-)
Kram Lena
Kul det är med allas tankar….. Jag tror som Lena att det är bra med en längre liggtid.
Sen har jag tränat olika saker samma dag från hon var liten men med lite längre pauser mellan.
Tänk på att det är bara vi som ser det som ett misslyckande, inte hunden.
Ler Ã¥t din mening -ville absolut inte sluta pÃ¥ det sättet…. känner igen mig själv :grin:
Nästa spår kommer bli kanon med älgkött!
Jag gillar bilden! Jag satt och tittade på den en lång stund.
jag tränade massor med minisök med pinnarna för att få upp intresset för dem med idun, för hon totalignorerade dem i början. och efter bara två små sök på dem på ett litet område så började hon plocka upp varje pinne i spåret! det hade liksom klickat för henne vad jag ville.
och extra skönt att hon till och med plockade upp dem och lämnade av till mig, inte bara markerade dem och fortsatte spåra. tycker jag. 
sen är ju ztimma i den åldern då det brukar kunna bli lite konflikter när man tränar, hon är ju så ung. vet inte hur många gånger jag gjort som dig (det är lätt att vara efterklok) och fortsatt för att man vill lyckas. men ibland är det nog bara att inse att man måste tygla sig själv och avbryta. man kan ju alltid träna lite passivitet i skogen bara. sånt är man oftast allt för dålig på att göra tyvärr.
lycka till!