Sommarlovet är slut och vardagen är igÃ¥ng, jobbet har börjat och det känns faktiskt helt okej! Sista lediga kvällen hade jag börja-jobba-Ã¥ngest men när jag väl kom till jobbet och träffade alla goa jobbarkompisar sÃ¥ kändes det fint igen. Inte förrän nästa fredag kommer ungarna, sÃ¥ det finns mÃ¥nga dagar kvar att förbereda höstens arbete pÃ¥ – skönt.
Helgerna är uppbokade som aldrig förr; 30-Ã¥rsfest, Roxettekonsert, vara flytthjälp, kusinträff, KolmÃ¥rden – naturligtvis är allt utspritt i halva landet sÃ¥ vi har inte en ledig helg förrän i mitten av september. Kul, men ändÃ¥ lite jobbigt, särskilt med tanke pÃ¥ att vi tänkt renovera badrummet, mÃ¥la furutrappan inomhus, lägga plattor pÃ¥ en gammal rabatt och lite annat innan hösten kommer. Hinner vi?
Jag har också en massa grattis att dela ut:
- Uppfödare Carina som tog sig till final i Flatmästerskapet med båda sina unghundar Yava & Jackson, och otroligt nog kammade hem både silvret och bronset!
- Tobbe & Wilson (Ztimmas morbror) till fjärdeplatsen i Flatmästerskapets elitklass!
Ni är helt otroligt duktiga allihop! Själva har vi tagit semester frÃ¥n allt vad träning/tävling heter – jag hittar ingen riktig motivation att köra igÃ¥ng pÃ¥ allvar med nÃ¥gonting. Vi har tränat en del jaktapportering pÃ¥ egen hand, och Ztimma gÃ¥r jättefint med härlig fart och mycket energi, helt annorlunda mot innan sommaren dÃ¥ hon var slö som tusan. Jag hade ju tankar pÃ¥ att gÃ¥ nÃ¥gra viltspÃ¥r till och sedan göra anlagsprovet, men jag kommer lixom inte igÃ¥ng. MÃ¥ste börja träna strukturerat, och framförallt att hitta tillbaka till motivationen. Undrar bara hur? Det känns lite smÃ¥tt hopplöst, jag mÃ¥ste ju ”träna för tävling” för annars blir det bara trÃ¥kig träning tycker jag, men samtidigt tycker jag ju verkligen inte om att tävla. Hur löser man den ekvationen? *suck*