För mig är bloggen ett sätt att ventilera.
Det finns många som tycker att det här med att blogga är totalt meningslöst och löjligt. Jag är inte en av dom. När jag var yngre skrev jag dagbok, och den här bloggen startade också som en form av dagbok för så många år sen. Men det går i perioder det där, som så mycket annat. Ibland vill jag inte skriva någonting alls, ibland vill jag bara blogga ett foto. Ibland har jag så fullt runt omkring mig att jag inte ens tar mig tid att ägna mig åt bloggen under lång tid. Och när jag väl börjar skriva igen, så upptäcker jag hur mycket jag saknat det. Hur bra jag mår av att få skriva av mig. Att ventilera mina tankar. För hur det nu är så får jag perspektiv på saker och ting. Jag får ordning på mina tankar när jag skriver ner dom.
Och jag är oerhört tacksam över alla människor som faktiskt bryr sig om mig och hur jag mår, som finns där, ibland helt nära och ibland många många mil bort. Ibland bara en människa jag aldrig träffat öga mot öga, men ändå så värdefull för mig. Tack för att ni finns!
Tänk att hon varit sådär liten.
Har skaffat mig en begagnad dator, en liten 10-tummare som ryms i min handväska. Eller skötväskan. Eller i mitt knä. Lite väl liten skärm, ingen rolig dator att fixa med foton på direkt, men väldigt användbar och lätt att ta med mig till olika platser i huset. Bloggen uppdaterad två dagar i sträck, ni ser ju vilket behov jag haft av nya lilla datorn!
Idag har vi varit hos Johans föräldrar på middag, och där fick vi träffa Alicias nya lilla kusin Elle som nu hunnit bli tre veckor gammal. Alicia är alltså 10 månader äldre och väger dubbelt så mycket. Hon är en riktig bjässe i jämförelse med lilla Elle. Tänk att Alicia varit så liten. Och har legat så lugnt i famnen. Och varit så varm som bara små bebisar är. Och haft de där benen som ser ut som kycklingvingar när de är uppdragna mot magen. Åhh vilken mysig tid ni har framför er, mamma Anna & pappa Erik. :love: Njut av varje minut!
Alicia sov i bilen pÃ¥ hemvägen och väl hemma lÃ¥g nyvaken Alicia i mammas famn och gosade – det gäller att ta vara pÃ¥ de stunder hon fortfarande vill vara stilla i min famn. Finns det nÃ¥got mysigare än att ha sitt halvsovande barn tätt intill?
I morgon blir det mitt och Evas traditionella julbak. Eva, som väldigt passande har flyttat in i huset mitt emot oss. Blir ännu smidigare att julbaka, förutom det faktum att vi nu har varsitt litet barn som kanske inte har riktigt lika stor lust att julbaka som vi. Ha en skön vecka allihop!
Vi kommer tillbaka
Över två veckor (ja, nästan tre!) har gått sen jag skrev sist. Ändå kommer ni tillbaka, gång på gång. Nu bloggar jag lite snabbt från mobilen, samtidigt som jag ligger i soffan med tända ljus och en kopp te, och lyfter då och då blicken och tittar ut på Alicia som ligger och sover i vagnen på altanen.
Det finns så mycket jag vill skriva men hittar inte orken att sätta mig vid datorn. På kvällarna vill jag bara sova, eller åtminstone inta liggläge i soffan. På dagarna sover Alicia numera ute i vagnen och då vill jag inte gärna sitta vid datorn på övervåningen. Det är bara att inse, jag behöver en bärbar dator. Tomten, snälla?
Förra veckan var vi i Halmstad och idag kommer min mamma och stannar till söndag. FÃ¥r se när jag tar mig tid att skriva ihop Alicias 10-mÃ¥naderslista, är ju en vecka sen med den…
Kram på er!
Det här med att leva i nuet
Hej alla trogna besökare, ni som dag efter dag kikar in i min blogg men fÃ¥r gÃ¥ härifrÃ¥n ”tomhänta”. Jag tar mig inte tid att sitta vid datorn särskilt ofta längre, som de flesta av er vet är jag en riktig periodare när det gäller det mesta här i livet och just nu är jag inte i en sitta-vid-datorn-period. Det är sÃ¥ mycket som händer hela tiden, och de allra finaste stunderna är förstÃ¥s de med Alicia. Att se alla hennes framsteg. Att se henne skratta. Att ligga i soffan med en nyvaken, varm och sömnig liten mini-Kattis pÃ¥ magen, med sitt huvud inkurat mot min hals. Det finns inget finare. Jag är sÃ¥ tacksam för varje minut, och de stunderna är sÃ¥ otroligt underbara. De stunderna fÃ¥ngar jag och bär med mig i mitt hjärta i resten av mitt liv. :love:
Det har varit lite sjukstuga här hemma, Johan har varit riktigt kass två olika omgångar nu och Alicia har också varit snorig och sovit dåligt, vaknat ledsen mitt i nätterna och inte kunnat somna om. Nu har hon dock sovit två hela nätter igen så jag tror det är över, för den här gången. Pust, vad snabbt man blir bortskämd med att alltid få sova hela nätterna!
Vad har jag gjort senaste tiden dÃ¥? Ztimma har fÃ¥tt sig en välbehövlig renovering med kloklippning och trimning av hals, tassar, svans och öron. Jag har varit pÃ¥ inredningsparty och bokat in ett eget Living and Room-party här hemma den 15 november – är du sugen pÃ¥ att komma sÃ¥ säg till! Det har blivit afterwork pÃ¥ O’Learys med HV71-match, god mat och fina jobbarkompisar. Träffat vÃ¥r föräldragrupp och sett de andra fina barnen. I fredags var jag pÃ¥ spelkväll hemma hos underbara Anneli i deras nya lägenhet. Ã…hh, jag vill ocksÃ¥ renovera!!
Framöver är det fullspäckat. Första hjälpen-kurs tvÃ¥ kvällar, inredningspartyt, resa till Halmstad för att hälsa pÃ¥ släkten nÃ¥gra dagar, sista uppgifterna som ska in i fotokursen, ett par inplanerade sjukhusbesök… Kan hända att bloggen inte blir högprioriterad direkt, men kanske behöver jag en paus frÃ¥n livet och sätter mig framför datorn en stund?
Halmstadresan ja! Vi ska få träffa en alldeles ny liten familjemedlem när vi åker ner. En helt färsk liten brorsbebis. :love: En ny liten kusin till Alicia. En lillasyster eller lillebror till Olivia. Bebisdoft. Mjuk hud. Och en helt plötsligt jättestor Alicia. Bebis vill tydligen stanna inne i varma magen, och jag går med pirr i magen här hemma, väntar och längtar. Kom ut nu!