Nu Ã¥ker vi snart! Hundvakt är ordnad, Ztimma ska vara nere hos pappa med sambo i Halmstad och pÃ¥ dagarna är hon hos farmor. Hon kommer fÃ¥ en härlig hotellvistelse med en massa kul hundar att leka med. Husvakt är ocksÃ¥ ordnat, sÃ¥ ingen tjuv göre sig besvär hos oss inte…

Ztimma fÃ¥r träningsfritt nÃ¥n vecka, sÃ¥ jag räknar med att alla hjärnceller har arbetat ihop sig när vi sätter igÃ¥ng igen, hihi…

Till nÃ¥got helt annat – igÃ¥r var det ett Ã¥r sen älskade Tinca somnade in i mitt knä. Tiden gÃ¥r sÃ¥ fort. Jag tänker pÃ¥ henne varje dag, även om det numera mestadels är de glada minnena som tittar fram. För nÃ¥gra veckor sen fick jag hem fotoboken med mina allra bästa bilder pÃ¥ Tinca – om ni inte har provat att göra en fotobok sÃ¥ rekommenderar jag det verkligen!

Min älskade lilla hund blir idag elva månader. Vi tog med kamera, dummy och tennisboll och gick ner till sjön för att träna och fota lite. Ungarna från mitt jobb var där och hade OS-skidor under tiden så det var massor av intressanta saker för Ztimma att titta på men hon skötte sig alldeles utmärkt. Även om hon var intresserad av vad de höll på med (skidor är så himla kul tycker hon) så försökte hon inte ens smita dit, trots att de var väldigt nära, kul!

De senaste dagarna har Ztimma gjort ganska många framsteg på träningen, framförallt i jakten. Hon förstår mina höger/vänster-tecken bra och även ut-tecknet när hon står vänd mot mig. Stoppsignal med störning runt omkring blir hon bättre och bättre på, och hon söker upp mig för att få lämna av dummyn på ett sätt som hon inte gjort tidigare.

Inomhus tränar vi detaljer – apportering pÃ¥ alla möjliga sätt, ingÃ¥ngar och att hitta rätt fotposition ur alla möjliga lägen. Hon följer mig bättre i mina vänstersnurrar pÃ¥ stället och jag stoppar in ett steg framÃ¥t lite dÃ¥ och dÃ¥ för att träna starter. Hon blir bättre och bättre pÃ¥ att hÃ¥lla fokus pÃ¥ mig även när jag rör mig lite framÃ¥t – hon vill sÃ¥ gärna titta framÃ¥t. Men bara hon inser vad det är jag vill sÃ¥ ska det nog gÃ¥ bra. Jag fÃ¥r helt enkelt lÃ¥ta det ta den tid det tar, även om det är sÃ¥ surt att harva pÃ¥ samma ställe. Men jag antar att jag fÃ¥r igen det senare om jag är noga nu. (Ã… sÃ¥ var det ju det här med tÃ¥lamod ja…)

I morgon är det ridhusträning igen, jag ska göra upp en plan över vad jag ska träna pÃ¥ sÃ¥ jag är ordentligt förberedd för att fÃ¥ ut maximalt av träningspasset. PÃ¥ kvällen kommer pappa & hans dräktiga wachtel Nelli hit, hon ska flyttas till uppfödaren för att fÃ¥ sin kull där. Kika gärna in pÃ¥ hennes lilla hemsida om ni vill se bilderna frÃ¥n förra kullen som föddes i april-08. Eftersom vi Ã¥ker till New York nu pÃ¥ onsdag sÃ¥ finns risken att hon hinner valpa innan vi är tillbaka i stan igen, men jag hoppas verkligen att hon hÃ¥ller pÃ¥ sig sÃ¥ jag kan vara med även pÃ¥ denna valpningen! Det var en sÃ¥n himla häftig upplevelse…

Jag har funderat fram och tillbaka pÃ¥ om jag ska ta med min stora systemkamera till New York eller inte, och har till slut bestämt mig för att jag inte ska släpa pÃ¥ den. Under en längre tid har jag ocksÃ¥ haft tankar pÃ¥ att skaffa mig en liten kompaktkamera som komplement när det inte är sÃ¥ smidigt att ha med min vanliga kamera, och idag bestämde jag mig slutligen. Johan tyckte väl att det var ganska onödigt, men sen har han ju inte nÃ¥t fotointresse heller. Klart jag mÃ¥ste ha en kamera som är smidig att ha med i fickan pÃ¥ promenader, resor och fester. Och visst kommer han bli en ivrig användare av ”den lilla svarta”, hihi…

Är ju inte nåt vidare glad i att fota inomhus, men provade några foton på Ztimma i köket såklart. Hittade också ett par bilder från tagna i trädgården strax innan jul när Ztimma leker med en stelfrusen repleksak.

Ztimma och hennes julklapp Рen ostoppad kanin k̦pt p̴ Jul p̴ Liseberg.

IgÃ¥r gick vi till ridhuset för att träna lydnad igen och Ztimma hade mycket lättare för att koncentrera sig pÃ¥ mig än förra gÃ¥ngen. Inte heller var hon särskilt intresserad av det väldoftande underlaget och hon hade en härlig fart och intensitet – lycka! Vi tränade kvarsittande med störning i form av andra hundar som gick runt henne, inkallning, följsamhet, ingÃ¥ngar, apportering vid min sida och ingÃ¥ngar med apportering. Provade även hoppet ett par gÃ¥nger, tillbakahopp är hon duktig pÃ¥ sÃ¥ vi introducerade även uthoppet. Jag körde en egen platsliggning när de andra tränade pÃ¥ annat och Ztimma lÃ¥g jättefint.

Idag träffade vi Ulrika & Tizzla för att träna jaktapportering och fick användning för vÃ¥rt nyinförskaffade Back on Track-täcke! Ztimma fick prova pÃ¥ ett stort sök, Ulrika hade lagt ut 6 dummies i snön, och Ztimma fick tre skick. Jag mÃ¥ste säga att jag är imponerad av hur hon jobbade, vi har aldrig gjort det tidigare men hon hade en härlig intensitet och gick ut fint pÃ¥ djupet. Det var jobbigt för henne att skutta i den djupa snön, men förmodligen ganska kul! EfterÃ¥t provade vi nÃ¥gra nya närsöksövningar och där var hon ganska överladdad sÃ¥ benen sprang lite snabbare än hjärnan följde med, om man säger sÃ¥. Vi övar vidare pÃ¥ de övningarna – tusen tack Ullis för en härlig träning!

Positivt frÃ¥n dagens träning var att hon satt kvar fint medan andra hundar passerade, och kunde även fortsätta jobba medan människor passerade ganska nära. Duktig tjej! En mindre bra grej var att hon blev tokladdad pÃ¥ Tizzla och pep. INTE bra. Det blev bättre när jag började träna kontakt med henne medan Tizzla jobbade men det märks att vi inte tränat apportering ihop med andra pÃ¥ ett tag nu. Hon hade svÃ¥rt att hÃ¥lla sig i skinnet idag pÃ¥ träningen och den sidan har jag inte riktigt sett hos henne tidigare. Bra att hon har hög motivation och fin fart i och för sig, men pipet ska bort och hon ska kunna vänta lugnt utan att jag är rädd att hon smiter iväg för att springa iväg till Tizzla. Ska ta mig en funderare pÃ¥ hur jag ska göra framöver…!

Såhär kunde det sett ut idag om det varit sådär 50 centimeter mindre snö! Fotot taget strax innan jul.

Ztimma snart 11 månader. Såå tråkigt att hon envisas med att flytta tassarna när man precis ska fota.

Ztimma 10 veckor. Foto: Charlotte Aronsson

Snön ligger fortfarande kvar, det är helt otroligt egentligen, jag minns inte ens när det var sÃ¥ här mycket snö sist! Och det har ju varit vitt pÃ¥ marken hur länge som helst, kul! SÃ¥ länge det nu tänker vara vinter fÃ¥r gärna snön ligga kvar, snöslask är det värsta jag vet. Sen när vÃ¥ren behagar komma fÃ¥r det gärna gÃ¥ snabbt! Jag ÄLSKAR vÃ¥ren… Vet ni vad? Häromdagen lÃ¥g det en kvist frÃ¥n ett träd med decimeterlÃ¥nga blad som var utslagna… Helfel och galet – undrar hur det kommer sig i den här kylan?!

Ikväll ska jag ut och äta med några tjejer från jobbet, ska bli så himla kul!

IgÃ¥r kväll var vi och kikade pÃ¥ hundklubbens ridhustävling. Det var Ztimmas första besök i ridhus och hon var sugen pÃ¥ att hälsa pÃ¥ alla hundar hon sÃ¥g…Och hundar var det mÃ¥nga av förstÃ¥s. Vi satt mestadels och tittade pÃ¥ elitklassen, men kände inte mer än ett par stycken som tävlade. Konstigt egentligen – massor av folk som var anmälda men nästan inga frÃ¥n vÃ¥r egen klubb. Nästa Ã¥r kanske vi är med!

Idag var det dags för ridhusträning tillsammans med bland annat nÃ¥gra frÃ¥n Ztimmas dagis. Totalt var vi 11 hundar med varierande kunskaper, mest labradorer men även schäfer, irländsk röd setter, parson russell terrier och en bordercollie. Och sÃ¥ vi förstÃ¥s. Det tar inte ens 10 minuter att gÃ¥ frÃ¥n vÃ¥rt hus till det här ridhuset – perfekt! Ztimmas hjärna fick jobba pÃ¥ högvarv – massor av roliga hundar som man inte fick hälsa pÃ¥ (mÃ¥nga av dem umgÃ¥s hon ju dessutom med pÃ¥ dagis), ochett delikat underlag av smaskigt GODIS som man inte fick äta av. Stackars hund. Till en början var det sÃ¥ mycket att titta pÃ¥ att huvudet snurrade runt pÃ¥ henne, men efter en stund med kontaktträning och följsamhetsövningar började hon koncentrera sig mer pÃ¥ mig. Det var som att nÃ¥gon tryckt pÃ¥ en knapp – frÃ¥n att fokus legat pÃ¥ allting annat i ridhuset blev hon plötsligt mer fokuserad pÃ¥ mig, det syntes sÃ¥ tydligt.

Vi körde träning med fokus pÃ¥ allmänlydnad – hundmöten, kontakt, sitta kvar, följsamhet, ingÃ¥ng till sidan… Det fanns massor av möjligheter att fÃ¥ störning av andra hundar och passa pÃ¥ att träna sÃ¥nt som man inte kan göra när man inte har mÃ¥nga hundar runt omkring. I vanliga fall när jag tränar med andra sÃ¥ är det momentträning vi kör, att fÃ¥ hjälp av nÃ¥gon annan att titta pÃ¥ momenten. Men här var det verkligen fokus pÃ¥ ”vanliga” grejer -  otroligt nyttigt! Vi satte hundarna i en ring och det kastades iväg leksaker utan att hundarna skulle springa iväg, och vi körde inkallning med andra hundar som störning. Ztimma fick även prova pÃ¥ lydnadsettans tillbakahopp över hinder och nÃ¥gra olika apporteringar.

Platsliggningen blev väldigt rörig med många unga hundar och hårda kommandon från olika förare, vilket gjorde att Ztimma blev osäker och tittade sig runt hela tiden och satte sig upp ett par gånger. Jag ställde mig till slut väldigt nära henne och använder klickern när hon låg och hade fokus på mig. Hon tar åt sig lätt när andra människor höjer sin röst mot sina hundar, så jag måste tänka på det nästa gång.

Är lite fundersam pÃ¥ det här med platsliggningen – Tror ni att en väldigt rörig platsliggning med mÃ¥nga kommandon och ”nej” frÃ¥n andra förstör vÃ¥r träning? Eller funkar det bra om jag är nära henne och visar att det är rätt att hon ligger stilla ändÃ¥? Vill inte att platsliggningen ska bli obehaglig för henne, i vanliga fall ligger hon stilla väldigt tryggt.

Sammantaget var det en kanonträning för oss! Momentträning kan vi ju köra själva, men just allmänlydnad, stadga och passivitet är så himla viktigt och kan man få bättre störning än ett gäng unga hundar? Längtar till nästa vecka!

Visst längtar jag tillbaka ibland…