Idag har jag och Ztimma varit uppe på klubben några timmar för att heja på klubbkompisarna som deltog i lagtävlingen Augustikannan.  Faktum var att vi hejade så bra att JBK försvarade förra årets seger och fick behålla kannan till nästa år!

Nästa helg är det äntligen dags för valpträff hos uppfödare Carina, hoppas att många av syskonen kommer! Ska bli så himla kul att träffa alla härliga människor och se hur valparna utvecklats. Förhoppningsvis blir det härligt väder så jag åker hem med kameran full av foton!

Vad tycker ni – finns det nÃ¥gra likheter mellan mamma Ebba (foto frÃ¥n när hon fortfarande diade sina valpar) och fem mÃ¥nader gamla Ztimma? Vanligtvis brukar hon inte sitta sÃ¥ larvigt med benen, men hon var inte alls intresserad av att sitta där när husse plockade svamp lite längre bort…

Vilken fantastisk hund jag har! Som Ingrid säger: en riktig blogghund. Fast jag går steget längre och säger superblogghund. De senaste dagarna verkar det som att alla nya kunskaper har sjunkit in i Ztimmas lilla huvud och hon har gjort jättestora framsteg!

Det började med att jag behövde lite inspiration i apporteringsträningen och mailade lite med Ing-Marie. Jag är nybörjare både när det gäller att träna med retriever och hålla på med dummies, och känner mig ganska vilsen och är rädd för att göra fel, att lära in något fel som kan bli svårt att reparera. Man hör så mycket och får så många tips från folk överallt att det ibland är svårt att sortera och välja ut vad man själv tycker om det olika metoderna, och vad man själv tror på. Jag har testat flera olika saker med Ztimma, hon var länge helt ointresserad av att hålla på med apporterna, mer än för att lägga sig nånstans och tugga på dem. För att komma runt detta och motivera henne till att plocka upp dummies och vilja komma in till mig med dem har jag använt mig av klicker och godis som belöning. Det finns säkert retrieverfolk som tycker att man absolut inte ska byta med godis, men det har hjälpt mig att få upp intresset för att Ztimma ska komma till mig med saker hon plockar upp och inte lägga sig ner och tugga på dem.

I-M gjorde mig sÃ¥ glad, hon fick mig att vÃ¥ga tro mer pÃ¥ att jag ska göra mer som jag själv känner är rätt, att mina metoder är bra, och att man faktiskt kan och fÃ¥r leka, belöna och busa även när man tränar jaktapportering. Det är sÃ¥ lätt att bli försiktig och tänka för mycket när man är osäker pÃ¥ nya moment i träningen och hur det ”ska” läras in. Tusen tack för att du övertygat mig att lita pÃ¥ mig själv! Jag bytte även ut godisen mot hundmat pÃ¥ burk, jag har inte tidigare tänkt att det skulle behövas eftersom Ztimma varit sÃ¥ het pÃ¥ allt godis jag erbjudit henne, men jösses vilken skillnad det blev! Hm, här har vi tränat pÃ¥ i flera mÃ¥nader utan att tänka tanken, haha…

Ikväll var vi på brukshundklubben och tränade tillsammans med Anneli & kelpien Cia. Vi började med att träna på att Z skulle kunna vara lös utan att springa fram till Cia, i flera olika situationer. Jag är väldigt imponerad av min hund, hon lär sig otroligt snabbt! Vi tränade på att mötas på olika sätt och A&C agerade störning men Z hade ändå jättefin kontakt. Hon är så rolig att träna med! Hon svarar väldigt bra på klickern och det passar mig utmärkt, jag älskar operant inlärning! Vi fortsatte med att Z fick sitta kopplad och träna passivitet medan Anneli körde igenom några moment. Sen avslutade vi med att Z fick träna sitt kvar medan A&C var riktigt jobbiga med både tennisbollar, knyta-sko-rörelser och bus. Hon är så himla duktig, en fantastisk liten hund som har jättefin kontakt med mig och som ganska lätt kan koppla bort en rörig miljö och välja att fokusera på mig. Ikväll svävar jag på moln, jag är stolt över min hund och otroligt tacksam över att jag fått uppfödare Carinas förtroende att förvalta denna lilla pärla!

För nån vecka sen var vi i stugan och plockade blåbär. Så värst mycket blåbär fanns det dock inte vill jag lova, så vi plockade lite kantareller i stället och åkte hem. Ett par dagar senare fick vi ihop en liter blåbär precis här i närheten, bara på en liten stund, så jag tror vi håller oss häromkring nästa gång vi ska plocka de goda små bären!

Passade på att fota Ztimma lite på grusvägen också: