Ztimma med sin födelsedagspresent som vi köpte pÃ¥ utställningen i Moheda – en urgullig tvättbjörn!
Idag gick vi till hembygdsparken och tränade lite. Jag bestämde mig för att kolla av hur vi ligger till inför lydnadsklass 1 och länkade ihop några moment utan belöning mellan, bara några klappar och beröm vid väl utfört arbete. 
Hon skötte sig kanonbra. Utebliven belöning leder till att hon fokuserar ännu bättre (hoppas verkligen att detta håller i sig!) och är koncentrerad på nästa moment/kommando. Vi gjorde ett mycket kort fritt följ, sedan läggande under gång, inkallning och ställande under gång. Avslutade med att jag belönade att hon stod kvar fint även när jag gick tillbaka till henne och i brist på annan belöning tog jag fram kopplet och så busade vi lite med det.
Fria följet: Vi tränar mycket position och korta förflyttningar inomhus och hon har verkligen (äntligen!) förstått vad det är jag vill att hon ska göra. I hembygsparken var det betydligt svårare att ha full fokus på mig. Vi gjorde några vändningar och korta steg framåt med snabba halter för att få upp fokus innan vi tränade vidare.
Läggande under gång: En mycket kort framföringssträcka med här-kommando och sedan liggkommandot, jag såg i ögonvrån att hon la sig direkt på mitt kommando och fortsatte framåt några meter innan jag vände mig om och stod kvar några sekunder innan jag gick tillbaka. Hon låg stabilt kvar och jag provade med ett sittkommando till utgångsställning men det var visst lite underligt för hon fattade ingenting. Inte konstigt kanske, vi har aldrig fört in sittandet i det momentet tidigare, för att undvika att Z sätter sig upp på eget bevåg. Nåja, vi ska träna vidare på själv uppsättandet men gör det separat från det här momentet.
Inkallning: Gick iväg 15 meter kanske (är så kass på avståndsbedömning!) och stod kvar några extra sekunder innan jag kallade in, hon satt kvar stabilt utan ryckningar i kroppen men ändå startade hon blixtsnabbt vid min signal. Härliga hund! Lite väl snabbt gick det mot slutet för hon sladdade vid min sida och kom för långt bakom mig, men jag tror att det ger sig när det inte är så halt längre för det problemet har vi inte haft tidigare, inte i ridhuset nu i vinter heller.
Ställande under gÃ¥ng: En kort framföringssträcka och sedan mitt stÃ¥kommando som gjorde att hon verkligen frös i steget! Ã…h sÃ¥ roligt, vinterns detaljträning pÃ¥ snabba stannanden har verkligen gett resultat! Hon hade drag bakÃ¥t vilket visar att hon lärt sig att vid ”stÃ¥” finns det kul belöning bakom! Hon stod kvar jättefint ända tills jag kom fram och ställde mig bredvid henne och där bröt vi för att leka.
Apporteringen vid sidan har vi tränat i vinter och det gÃ¥r kanonbra, hopp över hinder likasÃ¥. AlltsÃ¥ ”bara” platsen som ska bli säker innan vi vÃ¥gar oss ut pÃ¥ tävlingsbanorna! 
Min underbara härliga hund! 
Idag är du dyr! Dessutom har snön som föll i förmiddags förbytts i skinande sol från en klarblå himmel så nu ska vi ut en sväng igen. Ikväll ska Ztimma få åka till kompisen Gizmo för vi ska ut och äta tapas på Anna-Gretas! Ha en underbar helg allihopa!
Största skillnaden mot Tinca kanske? Tinca kunde sitta i evigheter och titta pÃ¥ mig och kameran, Ztimmas huvud Ã¥ker istället som en jo-jo mellan alla mer intressanta (mindre trÃ¥kiga?) saker som händer runtomkring oss. Flyttar jag efter med kameran sÃ¥ blir nÃ¥got helt plötsligt oemotstÃ¥ndligt intressant bakom henne… Ja jösses, det är bara för matten att överlista hunden genom att ta med extra goda mutor nästa gÃ¥ng det är fotoväder. 
