Stort grattis till morbror Wilson som i helgen fick sitt efterlängtade jaktchampionat! Ett stort grattis även till mor Ebba och hennes andra 1:a pris i elitklassen, jag tror minsann att kenneln får fler jaktchampions framöver! 
SEJCH SEVCH LPI Straight Flush Qiuntuple Star ”Wilson”
Straight Flush Quick Xellence ”Ebba”
Verkar som att Ztimma är ganska tillfreds med att vara ensam hemma numera. FrÃ¥n att hon alltid lÃ¥g pÃ¥ dörrmattan när vi kom hem, kunde vi efter ett tag fÃ¥ se henne komma frÃ¥n BIA-bädden i vardagsrummet. Men idag trippade hon minsann ner frÃ¥n övervÃ¥ningen för första gÃ¥ngen. Var sÃ¥klart nyfiken pÃ¥ var hon hÃ¥llit hus – och upptäckte att hon legat i min säng. Inte för att jag gillar att hon ligger i min säng direkt, men det gör ju hon… I början stängde jag alltid dörren till sovrummet men eftersom hon ändÃ¥ aldrig gÃ¥tt upp pÃ¥ övervÃ¥ningen när vi varit borta sÃ¥ slutade jag med det… Smart av mig. 
Jag tolkar det som att hon numera inte måste ha full koll på ytterdörren när hon är ensam, skönt.
Och vad gör väl lite hundhÃ¥r i sängen…? *harkel*
Idag var det äntligen dags för oss att göra MH! Egentligen hade vi planerat in att gÃ¥ den 10 oktober, men eftersom Ztimma eventuellt kommer att löpa dÃ¥ och det visade sig finnas kvar platser pÃ¥ klubbens MH idag, sÃ¥ bytte vi datum. BÃ¥de testledaren Birgitta Lundberg och beskrivaren Stefan Andersson var jättetrevliga och kunniga! Det var avslappnat, trevligt och väl genomfört – tack även till Charlotte och Ann som var sÃ¥dana duktiga figgar! 
Sammantaget är jag väldigt nöjd med min lilla svarta dams reaktioner idag, hon överraskade mig mer än en gång. :love:
Kontakt och hälsning gick fint, hon följde glatt med testledaren och gick fint vid sidan, kanske kunde man fÃ¥ lite godis? Hon engagerade sig i leken och hade bra fart, greppade föremÃ¥let bra, kom tillbaka till mig med det. Kampleken var ungefär som förväntat, hon har ett väldigt löst grepp men ”är med” i kampen även om hon inte hÃ¥ller i trasan särskilt bra.
Lilla jaktbytet var hon sugen pÃ¥, och kutade iväg snabbt och mÃ¥lmedvetet sÃ¥ fort jag släppte – tjusigt! Väl framme blev det dock en liten tidsfördröjning innan hon greppade föremÃ¥let och vända om mot mig. Andra gÃ¥ngen var hon inte lika snabb ut, men hon sprang hela vägen och gjorde ett skutt fram sista biten och greppade föremÃ¥let direkt. Här sprang hon dock snabbt tillbaka hela vägen till mig med trasan – skönt att hon väljer att komma spontant till mig med föremÃ¥len även i sÃ¥na här situationer, dÃ¥ kanske man har gjort nÃ¥got rätt i träningen.
Vid passiviteten/aktiviteten gick hon runt i det höga gräset och… Ã¥t gräs, förstÃ¥s. Visst hade jag hoppats pÃ¥ att hon skulle sätta sig eller lägga sig vid mig som hon brukar göra när vi stannar till, men jag hade inte förväntat mig nÃ¥got annat än att hon skulle gÃ¥ runt. Är glad över att hon varken pep eller hoppade upp pÃ¥ mig dock! Efter sommaren har hon fÃ¥tt en massa mer härlig energi, men passiviteten har ocksÃ¥ blivit betydligt sämre sÃ¥ jag är jättenöjd!
Vid avståndsleken sprang hon fram till figuranten när den var dold och ropade glatt, höll sig omkring figuranten men sprang sedan tillbaka mot oss med leksaken, lite läskigt var det nog att hålla sig så långt bort från matte under så lång tid, men figgen lyckades ropa tillbaka henne efter en stund. Här var jag tveksam över om Ztimma ens skulle våga sig iväg från mig så jag är förstås jättenöjd över att hon inte bara sprang ut från början utan till och med återkom till figgen vid senare tillfällen. Inga hotbeteenden visade hon varken vid avståndsleken eller vid nästa moment: överraskningen/dumpen.
Jag var helt säker på att hon skulle ha svårare för att gå fram och lösa de olika situationer som skulle uppstå, men hon var så himla duktig! Både vid dumpen och skramlet gjorde hon bara ett kort stopp och gick sedan fram själv och undersökte föremålen. Matten blev paff! Det fanns inga kvarstående rädslor och heller inget intresse, förutom att hon gick fram till skramlet och stoppade ner näsan en gång och undersökte grejen lite vid en passage.
Spökena var hon däremot skraj för, hon höll sig jämte eller bakom mig och morrade/småskällde med låg svans. När spökena var väldigt nära, så åkte svansen upp men hon backade lite extra. När jag hade gått en bit fram mot spökena gick hon sedan fram och tog kontakt med figuranterna och blev lycklig när hon upptäckte att det var människohänder som stack ut ur kläderna. Jag trodde faktiskt att hon inte skulle våga sig fram så lätt, positivt överraskad igen!
Sista leken gjorde hon precis som leken i början av provet, och skotten reagerade hon inte ens på, varken i lek eller passivitet.
Ã…hhhh sÃ¥ skönt, hon gjorde ett i mina ögon jättefint MH, överraskade mig positivt flera gÃ¥nger och reagerade aldrig ”sämre” än jag trodde att hon skulle göra – sÃ¥ himla härligt! Jag var orolig för att hon skulle bygga pÃ¥ sig mer och mer under provets gÃ¥ng, och till slut vara sÃ¥ belastad att det skulle bli problem vid skotten, men sÃ¥ blev det verkligen inte. Hon var stabil i ärtan och en riktigt trevlig flattetik! Glad, intresserad och positiv inför varje nytt moment!
SÃ¥ – känd mental status, 1:a pÃ¥ skotten och protokollet hittar ni här!
Ztimma l̴ngben Р6 m̴nader gammal.
En liten tunn, ung kropp!
Kollade igenom gamla foton och hittade de här från en bad- och svampplockningsrunda i september 2009. Jösses vilka långa ben hon hade! 
Och vilken liten kropp…! Gulle! :love:
Det är inte klokt, Ztimma och hennes syskon har blivit 18 mÃ¥nader gamla. EttochetthalvtÃ¥r. Egentligen borde jag kunna skriva ihop en liten text om hur Ztimma är, hennes personlighet och hur hon är att träna med, men av nÃ¥n anledning lyckas jag inte (jag har ju inte ens en text om Ztimma pÃ¥ hennes egen sida…).
Hon är dock friröntgad (B på höfterna och ua på armbågarna) och ska göra MH på söndag, återkommer med protokoll när det är klart! Hade ju också tänkt att Z skulle få göra anlagsprovet i viltspår innan vintern kommer, men då vill det nog till att vi börjar träna lite. Nån som har lust att hänga på och viltspåra? Jag har massor med klövar och blod.
I helgen var vi ju i stugan nÃ¥gra timmar och jag passade pÃ¥ att träna lite med Ztimma, hon hade en härlig fart och plockade dummiesarna riktigt bra. Synd att hennes energi inte riktigt smittar av sig pÃ¥ mig. Nä, jag behöver lite inspiration och nya grejer att träna pÃ¥ – förslag nÃ¥gon?
Idag var vi i stugan i det härliga höstvädret och jag passade på att ta med mig kameran för att få lite nya bilder på Ztimma, med lite annan bakgrund än det vanligtvis blir. Provar att lägga in riktigt stora bilder här, hur ser det ut? På min stora skärm blir det såklart mycket bättre än de vanliga små bilderna (foton gör sig ju otroligt mycket bättre i stort format!), men på mindre skärmar kanske det bara blir fult? Senare kommer jag att lägga in lite fler foton från dagen, men de bilderna blir i mindre format.
Ikväll var Anneli & Cia här och vi började med en liten fotopromenad i det härliga höstvädret, jag verkligen älskar att fota Cia! Och jag älskar att träffa Anneli med för den delen (åh vad jag har saknat dig)! :love:
Sen blev det frallor och tjejsnack innan kvällen tog slut alldeles för snabbt. Tusen tack för idag!
Idag fick Ztimma ett välbehövligt bad, hon ser just nu ut som en gris på ryggen, halvnaken men med en del sträva stickelhår här och där, hua! Särskilt vacker är hon inte just nu! Nåväl, hon fick i alla fall sig ett bad och hon såg ut som att hon skulle få stryk när hon insåg att det var badtajm. När lusten infinner sig ska hon få lite öron- och halstrimning också, för att bli lite extra höstfin!
Trots att man inte kan borsta bort nån päls längre, ligger det stora högar med hår där hon befunnit sig, skumt. Snart måste det väl ändå vara färdigfällt? Vet nån hur lång tid det kan ta innan hon är ordentligt pälsad igen? Jag har ingen aning, hon har inte fällt på det här sättet förut och Tinca fällde litegrann året om och blev aldrig kal.
Nu är det dags för en härlig höstpromenad, kanske får kameran hänga med för första gången på flera månader??
Ztimma Hd B, Ed UA
Då har vi äntligen fått Ztimmas röntgenresultat och hon var fri på alla leder, skönt!
Som ni märker uppdateras bloggen väldigt sporadiskt, jag har varken lust att sitta och skriva, vara ute och fotografera eller sitta vid datorn och redigera foton. Inte några vidare bra förutsättningar för bloggen då va?
Förra helgen var vi nere i Halmstad och gick på Roxette-konserten. Sist de hade konsert i Halmstad var för 16 år sen tyckte jag de sa, och det var väl då jag såg dem live första gången. Bäst av allt var förstås att Gyllene Tider kom in på scenen och körde tre låtar som avslutning. Vissa gånger är jag stolt över mitt Halmstad-påbrå, hihi!
Sommarlovet är slut och vardagen är igÃ¥ng, jobbet har börjat och det känns faktiskt helt okej! Sista lediga kvällen hade jag börja-jobba-Ã¥ngest men när jag väl kom till jobbet och träffade alla goa jobbarkompisar sÃ¥ kändes det fint igen. Inte förrän nästa fredag kommer ungarna, sÃ¥ det finns mÃ¥nga dagar kvar att förbereda höstens arbete pÃ¥ – skönt.
Helgerna är uppbokade som aldrig förr; 30-Ã¥rsfest, Roxettekonsert, vara flytthjälp, kusinträff, KolmÃ¥rden – naturligtvis är allt utspritt i halva landet sÃ¥ vi har inte en ledig helg förrän i mitten av september. Kul, men ändÃ¥ lite jobbigt, särskilt med tanke pÃ¥ att vi tänkt renovera badrummet, mÃ¥la furutrappan inomhus, lägga plattor pÃ¥ en gammal rabatt och lite annat innan hösten kommer. Hinner vi?
Jag har också en massa grattis att dela ut:
- Charlotte & Bonzo till er vinst i Lydnadsklass 1 med 183 poäng och LP1!
- Ing-Marie & Gaston till ert andra CERT i spår!
- Kristin & Ozzy till ert förstapris i Lydnadsklass 3!
- Uppfödare Carina som tog sig till final i Flatmästerskapet med båda sina unghundar Yava & Jackson, och otroligt nog kammade hem både silvret och bronset!
- Tobbe & Wilson (Ztimmas morbror) till fjärdeplatsen i Flatmästerskapets elitklass!
- Ingrid & Allt-i till ännu ett CERT i rapport!
Ni är helt otroligt duktiga allihop! Själva har vi tagit semester frÃ¥n allt vad träning/tävling heter – jag hittar ingen riktig motivation att köra igÃ¥ng pÃ¥ allvar med nÃ¥gonting. Vi har tränat en del jaktapportering pÃ¥ egen hand, och Ztimma gÃ¥r jättefint med härlig fart och mycket energi, helt annorlunda mot innan sommaren dÃ¥ hon var slö som tusan. Jag hade ju tankar pÃ¥ att gÃ¥ nÃ¥gra viltspÃ¥r till och sedan göra anlagsprovet, men jag kommer lixom inte igÃ¥ng. MÃ¥ste börja träna strukturerat, och framförallt att hitta tillbaka till motivationen. Undrar bara hur? Det känns lite smÃ¥tt hopplöst, jag mÃ¥ste ju ”träna för tävling” för annars blir det bara trÃ¥kig träning tycker jag, men samtidigt tycker jag ju verkligen inte om att tävla. Hur löser man den ekvationen? *suck*